Det händer bara några få gånger per år..

Det händer bara några få gånger per år. Då gäller det att ta vara på de stunder som erbjuder en njutning av det slaget. Isen på Sidsjön har legat några veckor men den senaste tidens värme har gjort den tveksam. Att det nu under ett par dagar varit minusgrader stöpte om isen och gjorde den till ett salsgolv. Det är vad som endast händer ett par gånger per år.

Det blev två vändor på isen idag. Först med vänner och familj. Grabben är trots allt 2 och ett halvt år så det vara dags att ge sig ut på rören. Det är kul att åka skridskor. Det är en ännu större glädje när några stycken samlas för att åka skridskor.

Solen var på väg upp när vi klev ut på isen. Jag var snabb ut för att inspektera det som såg ut som en spegel. Det fanns sprickor men de var under centimetern vilket är sällsynt lite. Hela sjön var blank. När väl isen var kontrollerad möte jag upp de andra och solen hade orkat sig upp något högre i sin bana. Det var ingen vind.

Frusna for vi hem efter någon timme. Lite korv och kaffe hemma. När värmen kommit tillbaka insåg jag att jag var tvungen att åka tillbaka. Jag ringde Oskar.
-På sjön? var hans svar.
-Självklart, replikerade jag.
Vi snart på plats för att träna.

-Vi kör tio varv! sa jag. Oskar tittade på mig och svarade:
-Det kommer ju ta 2 och en halv timme.
-Nu får du tänka igen Oskar. Vi ska bara åka 2-2,5 mil. Vi är klar på max en timme.

Det blev 45 min och 18,4km sen gick solen ner. Att åka på sjöis är lite speciellt. Det knäpper och knakar i isen ibland men den stora ytan som utgör sjön ger en frihet som en rundbana inte kan ge. Med en rörelse som sakta vaggar från sida till sida kan man skapa en fart som blir otrolig. Det är mentalt friande att låta skenorna glida över isen, det är tyst och jag måste arbeta med mina rörelser. Jag kommer inte närmare mig själv. Att då en dag som denna dela det med Oskar var bra. Det kändes som jag gav honom ett lugn.

Det blir så många besök som snön tillåter till Sidsjön.

Ha det gott!

/Sebbe

Leave a Reply