Min ambition var att befolka skridskobanan och samtidigt kolla om det var möjligt att locka vuxna människor att prova skridskoåkning på bana. Skickade ut en inbjudan till den grupp av människor som jag på sommaren kämpar med och mot på cykel. Det är modiga personer. 15 personer dök upp på Gärdet i Sundsvall för träning. Det snöade kraftigt och blåste friskt när vi startade. Det verkade inte bekomma deltagarna. De var mest bekymmrade över hur folk kör bil när det snöar.
Skridskoglädje är något speciellt. Den härliga känslan att själv kunna styra fart och riktning, frihet i att kunna åka dit jag vill. När åkare för första gången upplever detta spricker deras ansikten upp leende. Till en början försiktigt för att sen sträcka sig över hela ansiktet.
Att med enkla instruktioner utmana dem och se dem växa med uppgiften. Väl avvägda utmaningar som syftar till att bli avklarade. Att se dem utvecklas ger mängder av energi. Jag släppte ut gruppen på isen efter en kort föreläsning om hur trafikregeler och annat fungerar på banan. Deras entusiasm var stor och så blev även deras glädje i takt med att färdigheterna växte. Det är något visst med människor över trettio som vågar testa och låta sig uppslukas av skridskoåkning.
Idrotten är vacker. Idrott ska vara för alla. Idrott ska var den glädje och utmaning som tidigare beskrivits. Skridskosporten krymper vilket gör den otillgänglig för många. Om idrotten ska var tillgänglig för alla måste den växa. Det ända sättet att växa är att bjuda in och öppna upp verksamheten. Klubbar och personer inom sporten måste vilja bli fler och våga öppna upp sin verksamhet.
Skridsko är varken svårt eller komplext. Det är mer eller mindre bara att snöra på sig skridskorna och åka. Med bra utrustning så kan alla vara med. Det är här som det måste börja, utan värdering i vem som är bra. Att bara vara med är nog för att bli uppskattad. Det kräver tid och massor av övning att åka fort på skridskor men att åka är möjligt för de flesta som vill. Det finns så många lager och nyanser av rörelsen som utgör skridskoåkning. För varje steg i utvecklingen så tillkommer svårigheter att bemästra och känsligheten för rörelsens perfektion tilltar. Känsla blir viktigare och du kommer, om du vågar känna efter, närmare dig själv och dina rörelser. Det finns en risk att du blir kritisk men låt den inte bli starkare än flowet.
Tillbaka till min grupp vuxna nybörjare. För varje meter som de tar sig fram över isen ökar deras förmåga. Jag ger inga instruktioner mer än att försök glida och stå rakt på skridskon. Hur mycket böj på benen de har är inte viktigt. Det tar inte lång tid innan två stycken vill veta mer om översteg. De har fått upp farten så pass att de behöver en bättre lösning på hur de ska hantera kurvorna. Vi gör en enkel övning på innerplan, sen skickar jag iväg dem igen. Viljan att utforska skridskoåkningen är stor. Farten, kontrollen och nyanserna av rörelsena är vad det handlar om. Tider och placeringar är sekundära.
/Sebbe